Hon föll och föll. Händerna famlade efter något att grabba tag i men allting var mörkt och tomt.  Det hande funnits ett hål där uppe, en strimma av ljus. Men nu fanns där ingenting. Hon visste inte längre vart hon såg. Bara mörker.

Om valet är mellan att slå i marken, och att falla i ingenting, då väljer jag marken. 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s