Att hitta mod

IMG_1577

Att resa är något jag drömmer om. Hela tiden, varje dag. Jag blir galen av att sitta på samma ställe hela tiden och veta att jag inte kan ta mig nånvart för tillfället. Så fatta min lycka då Gud viskade den där hemlisen (som inte är hemlig längre) i mitt öra. England. Bibelskola. Ett helt år. Han bekräftade det dessutom. Åk, det blir fantastiskt. Det tvivlar jag inte en sekund på att det blir.

Men så är jag ju som jag är. Osäker och rädd. Det kostar att resa till England. Det kostar att bo där. Jag har inga pengar. Måste hitta ett jobb. Tänk om det inte går? Vad blir det av drömmen då? Bara hoppa. Hoppa. Som i bry-dig-inte-bara-kasta-ut-dig-i-det-okända-och-tro-att-det-håller. Hitta mod. Ja, men hur? Det är ju det jag behöver mest och samtidigt det jag varken har eller vet hur jag ska hitta. Jag kan inte åka till Öarna om jag inte har modet att lämna Finland.  Okej, att lämna Finland är inget problem, det är bara ett land. Men allting som finns här. Alla människor jag älskar. Min familj, mina syskon, min hund.

Mina vänner.

Jag säger inte att det är lätt. Jag säger att det är värt det. Och du vill ju. Du har ju egentligen redan bestämt dig.

Ja ja. Okej. Fine. Jag far väl då! Jag hoppar! Till landet jag alltid älskat och alltid vill tillbaka till. Till en helt ny värld där jag inte känner någon utom Gud. Hjälp. Jag har en ansökan att skriva. Jobb att söka. Flyg att boka (sen).

Jag hoppas verkligen att jag inte missförstått nånting. Jag tänker inte säga hejdå än. Inte förrän jag sitter på det där planet. Men jag är på väg. Jag hoppar utan fallskärm och kan inget annat än att lita på Honom.

Och modet? Det kan få komma om det vill. Jag klarar mig utan.

Annonser

Randomness and dreams

På radion hörde jag idag att man har forskat i regndroppars utseende. Bara det är ju lite… skumt. Man har kommit fram till att de inte ser ut som tårar, som många tror. Istället är de mer formade som bullar. What? Liksom varför vill man forska om sånt? Har man verkligen inget annat att göra? Ändå tyckte jag det var lite roligt. Det fick mig att le där jag satt vid datorn och jobbade med yrkesprovet.

Förutom att jobba så dagdrömmer jag en hel del nu. Jag skulle kunna skylla att jag nyligen träffat några tjejkompisar och pratat om kärlek och framtida män och äktenskap och visst är den kvällen en bidragande faktor. Men jag har ju faktiskt alltid varit en hopplös romantiker. Lever i en liten kärleksbubbla rätt så ofta och det är mysigt. Mitt Lejon är ju med på det hela så det är helt safe.

Något jag lärt mig när det gäller sånt här, är att inte oroa sig för mycket. Skräm inte upp dig med saker som ”tänk om ingen vill ha mig?” eller ”tänk om jag inte är menad för någon?”. Gud ger oss längtan och drömmar, det är från honom jag har fått allt detta. Lägger han en dröm i ditt hjärta så finns det en otrolig orsak till det, en mening.

Stressa inte. Låt Gud sköta allt. För mig är båda sakerna lite svåra. Jag menar, tro inte att du blir ensam bara för att du inte träffar din man genast (det kan leda till att du far med fel person). Gud har en plan och låter man honom genomföra den så blir allting bara så sjukt perfekt!

Vad kan man göra medan man väntar då? Be. För honom, för er eller bara annars. Bön är alltid bra. Umgås mycket med Gud och kom ihåg att lägga honom först! Förutom det brukar jag skriva. Kärleksbrev typ. Rubriken kan t.ex. vara ”Vad jag ser framemot med vårt liv tillsammans” eller liknande. Var kreativ. Breven kan du sedan låta honom läsa på er bröllopsdag eller nåt. Hih.

Måste säga att det är väldigt spännande med allt det här. Och slutligen:

Den rätta är på väg och tills vi får varandra tänker jag satsa på något som min mentor sade, en regnig kväll i bilen. Bli den rätta för honom.

5996f5165dc50b8539a962474ba967f2